IPRED, mycket kan hända

Jag tror följande utveckling snart kommer ta nya vägar:

Svenskarna köper mer film och dataspel sedan antipiratlagen Ipred trädde i kraft. Det vittnar branschpersoner om, och talar om ökningar på uppemot 30 procent.

Det känns tidigt att besluta om att tolka detta som en bestående beteendeförändring hos människor. Anonymiseringstjänsterna kommer öka medan piratjägarnas medel kommer bli värre med deras nya "rätt"igheter.

Att arbeta med nya lösningar och fortsätta argumentera kring ett fritt och solidariskt informationssamhälle är hur som helst bibliotekskårens ansvar- nu som då.

ipred intergrerad

Med den oro som finns över att folk inte konsumerar tillräckligt med god kultur, t ex litteratur borde ju alla glädjas av att det finns en server med ljudböcker tillgängliga för folk- dygnet runt. Naturligtvis är fildelningstjänsten, som gissningsvis är effektivare än andra marknadsalternativ, nu ett lämpligt offer i nedladdningsslaktandet. Rädslan skall integreras i vårt beteende, på något annat sätt går det inte tolka lagen, påverkan av den och dess påtagliga konsekvenser genom hot och undermålig rättssäkerhet. Om det inte varit för det sistnämnda så hade nog trafiken fortsatt i samma omfång.

Men med kbt-tänk: ät maten likadant varje dag, ha samma medievanor varje dag, klipp gräset och kolla på klockan så mackan inte tar längre än 30 minuter att äta upp så kan jag tänka mig att trots anonymiseringstjänster äter IPRED och antipiratbyråns hot in i vårt beteende. Fildelningsprogrammen är oanvända på våra datorer.

Bredbandsbolaget Ephone vill nu inte lämna ut personuppgifter till de förlag som gått till tingsrätten för att påbörja sin IPRED-jakt. Tur att någon värnar användarintegriteten.

Informationen kommer från Computer Sweden och det hade varit intressant att få veta mer om den aktuella fildelningssajten. Hur ser tio i topp-listan ut? Är fildelare biblioteksbesökare? Troligtvis har vi en massa bokkonsumenter som inte pysslar med kösystem på biblioteken eller blir rånade på ett par hundra spänn för några CD-skivor.

IPRED inget dåligt, obehagligt skämt

Mängden trafik som passerar genom de svenska internetknutpunkterna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Luleå faller kraftigt. Vid tvåtiden på onsdagen uppmättes en genomströmning på runt 80 Gbit/s i de svenska knutpunkterna. Det enligt statistik från svenska Netnod, som förvaltar de svenska internetknutpunkterna mellan olika internetleverantörer.Det är bara två tredjedelar av trafiken vid motsvarande tidpunkt under gårdagen. Då var motsvarande siffra nära 120 Gbit/s. Trafikmängden har legat relativt stadig under den senaste veckan, förutom det plötsliga raset under onsdagen. Tappet sammanträffar med att den mycket omskrivna piratjägarlagen Ipred träder i kraft.

Skriver IDG och jag uppmanar er alla att inte falla till föga för kommersiella aktörer med med polisliknande befogenheter. Lyssna till dem som skapar nya vägar och återanvänder gamla. Följ efter. De som önskar sig "april, april". Lär bli besvikna. Ny teknik skriver den andra april:

Första dagen som Ipred-lagen gällde halverades plötsligt trafiken genom Sveriges största knutpunkt Netnod. /.../ På kurvan som visar en veckas trafik genom Netnods knutpunkter ser man tydligt hur trafikvolymen plötsligt bara nådde drygt hälften så högt som vanligt på onsdagen -- som mest 100 gigabit/s mot 190 dagen innan.

Sorgliga IPRED- konsekvenser

I dag kan man läsa i media att Internet-trafiken har gått ner med 30 procent i Sverige som ett resultat av att IPRED-lagen har trätt i kraft. Dessutom beskrivs nedgången som en stor framgång. Det säger en del om hur konstig diskussionen har blivit.

Måns Svensson, rättssociolog (hämtat från hans kommentar på min blogg här)

I min arbetspuppa har jag tillfälligt släppt IPRED och väljer därför att citera Måns.

Anna Troberg har koll

Som tur är har ingen föreslagit sådana elstängsel ute i verkligheten utanför internet. Dessvärre propageras det varje dag för sådana elstängsel ska byggas kors och tvärs i internets underbara värld. Man vill spärra, kontrollera, avlyssna och grilla de som inte snällt låter sig vallas som en skock får mellan stängslen. Och som alltid förs det naturligtvis “för vårt eget bästa”. Yeah, right!

Det här är faktiskt inte alls bra. Det är till exempel en katastrof för Kungliga Biblioteket (och säkerligen många andra institutioner som KB. De kommer på grund av IPRED att tvingas stänga ner sitt trådlösa nätverk som varje dag används av forskare och andra. Man befarar att man kommer att få återgå till kartotek och andra uråldriga arbetsmetoder. Det tycker inte kag låter som något som är speciellt bra för någon av oss. Man bygger inga kunskapssamhällen med kartotek.

*

På det rent privata planet innebär den här stängsel- och kontrollivern att allt du gör på nätet övervakas. Det spelar ingen roll om stora delar av kontrollen sker automatiskt, du är likförbannat övervakad. Allt du gör, allt du skriver, allt du tittar på kan registreras och vid behov användas mot dig. Glöm inte att FRA har en alldeles egen PUL i innerfickan. Så, visst, du kan till exempel dejta online, men om du gör det ska du vara medveten om att du mycket väl kan ha en trekant utan att vara medveten om det. Det tycker jag inte heller känns speciellt bra.

Därför upprepar jag vad jag sa i går: Alla ska ha tillgång till kunskapen och kulturen enligt allemansrätten. det ska gälla offline och online. Det är en förutsättning för att vi ska kunna ha en väl fungerande demokrati, för att vi ska kunna bygga det där kunskapssamhället som alla pratar om, för att vi ska kunna utvecklas som människor och berika mänskligheten.

Troberg

Echelon, IPRED, FRA & utvecklingen av semantisk sökoptimering

Ofta låter det som att vi är tillbaka vid gamla diskussioner om klassifikation och indexering när vi talar semantik, metadata, osynliga webben, kontroll och sökbarhet. Det är kanske ett gott tecken eftersom jag tror att fler yrkesverksamma i vår bransch kommer att känna igen sig och delta i diskussionen, kanske i högre grad än i 2.0-utvecklingen då många ansåg att vi gick från professionalism till relativism.

De semantiska verktygen eftersträvar en förfining och professionalisering av det som 2.0-miljön skapat, men med målet en webb 3.0 som återinför (?) regler, protokoll och expertis. De teoretiker vars arbeten jag följt visar dock respekt för det kollaborativa arbetet inom 2.0 som t ex gett värdefulla folksonomies. Men samtidigt tror jag att i de (ibland svårbegripliga) processer man utvecklar inom semantiska projekt finns en önskan om att åter skapa ett sammanhang, samlande noder och expertsystem som sorterar och väljer bort den information vi skapat. Är det inte vad vi alla vill? Hitta och sortera bort? Problemen är maktmissbruk och kommersialisering av vår informationsåtkomst. (Varje liten 2.0-del vi bygger för folkbildning översvämmas av tjänster och meddelanden som är kommersiellt skapade.)

I vilket fall som helst finns en önskan att skapa system som kan sortera och gruppera, "förstå" människors intentioner. Kan detta betyda ett möte mellan högt kvalificerad och svårgripbar informationsbehandling samt de 2.0-system som är tänkta att kunna användas av alla/de flesta?

Allan Cho sammanfattar utvecklingen:
only through harnessing Web 2.0's social and collective collaboration and applying it using Semantic Web's intelligent technologies can we realize the potential of Web 3.0.

Adams & Martell (Topic detection and Extraction in Chat) beskriver hur man ur den enorma informationsmängd som olika typer av socialt samspel på nätet ger kan söka och inringa mening med utvecklingen av semantiska webben. En "vanlig sökning" av det material som ges vid en chat eller genom IM behöver (som vi vet) inte inringa alla intressanta delar utifrån vår efterfrågan. Genom att använda författarnas semantiska sökmetoder, detection and extraction, når man djupare och får mer relevanta grupperingar av sina förfrågningar. Väldigt spännande med deras arbete är hur Tacit knowledge kan avkodifieras med deras semantiska verktyg. Detta betyder att i en konversation blir även det som inte uttalas explicit utan genom mänsklig kommunikation är underförstått eller självklart tas med i betänkanden kring informationsåtervinning av internetbaserat socialt samspel.

"Intelligenta" och flerbenta system som kan associera?

Men det är inte bara hiphop-glada känslor som utlöses av att röra sig bland semantiska teoretikers alster. I utvecklingen av nya system, övergripande lösningar och kontroll (på gott och ont) hittar jag mycket som jag associerar till Echelon, företaget/samarbetsorganisationen som blivit en av sinnebilderna för övervakning, Big brother och 1984-associationer (de sägs uppsnappa ca tre miljarder meddelanden dagligen) har möjlighet att utvinna kunskap ur information på alla nivåer om individer, företag och organisationer. Vilka är intentionerna? En av de artiklar man kan anknyta till är hur sökverktygens utveckling gjort att jakten på terrorister kan bli (som Ahsan & Shah så fint uttrycker det) effektiv, tryggare och billigare. Men om nu sökverktygen, som vi redan konstaterat, leder till bättre informationsåtervinning är det lika påtagligt att de ger ökade möjligheter till övervakning och kontroll av personer och grupper. Europaparlamentet har belyst problemen med Echelons stora makt som världsomspännande och icke- transparent/osynlig övervakare av informationsflöden för de stora västmakternas räkning (min fria sammanfattning) och frågar sig hur man skall bemöta och skydda sig. (Samtidigt är Echelons kapacitet omtvistat.)

För informationsvetenskapen blir frågorna kring semantiska webben och i förlängningen 3.0 att skapa alternativ och system för att bemyndiga och ge kontroll åt individer i ett svällande och faktiskt mycket övervakat informationslandskap. Sökbarhet skall inte betyda att andra klassificerar dig utifrån unkna normer eller politisk korrekthet. Redan i våra gamla 1.0 och 2.0- klassificeringssystem, expert eller pöbelgenererade, befästs och stämplas kunskap eller personer på ett rasifierat och sexistiskt sätt. Hur ser denna utveckling ut i ett mer komplicerat system av övervakning och indexering. Vem är det som etiketterar dig? Sorterar ut det relevanta?

Identitetsstölder är tjatigt eftersom de ofta har sitt ursprung i teknikrädsla. Men vad kan vara värre än myndigheter och fristående aktörer med politisk agenda (som Echelon) som har kontroll över våra göranden och låtanden? Personnummer och att samköra försäkringskassa och CSN är väl nada. Att diskutera övervakningskameror på gator och torg känns också fattigt när man jämför med hur vår integritet kan urholkas genom tekniska framsteg som befrämjar informationsåtervinning.

Vilka aktörer har störst nytta av att driva på utvecklingen från den kollaborativa webben till den professionaliserade och mer tekniktyngda semantiska? Är det bibliotekarier som vill arbeta för informationsfrihet och förutsättningar för opinionsbildning eller är det Echelon som vill, ja vadå? Ha värdsherravälde över våra tankar, ord och meddelanden. Inga smutsiga krig mer kanske. Bara nätverk som "vet" allt.

Man kan skapa många konspirationsteorier och en del av dem kan väl stämma. Just nu har jag skapat ett sådant resonemang: IPRED och FRA- debatterna släpps fram eftersom det finns mycket större frågor om integritet och nätbaserad information som man tydligen inte orkar/vill ta tag i.

Pirate bay är således en pissmyra i havet när man talar om juridik och nätbaserade aktörer, Echelon och annat spioneri som inte vet några gränser är betydligt mer omoraliskt och bakom aktiviteterna står världens makthavare. Ändå är det Disneys uteblivna vinst vi går med på att diskutera.

Det är meningen att man ska bli glad av utvecklingen mot en semantisk webb och därigenom nå 3.0, 4.0 och 5.0. Men frågan är i hur hög grad ökad övervakning och minskad integritet blir följden.

IPRED & Patriot act, målet helgar unkna medel

Tack Telenor, Datainspektionen och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet för att ni kritiserat/varit tveksamma till IPRED.

Lite pisk skickar jag däremot till

Justitiekanslern, Försvarets Materielverk, Patent- och registreringsverket, Sveriges advokatsamfund, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Stockholms handelskammare, Svensk Handel, Sveriges Radio, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Copyswede, Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, International Federation of the Phonographic Industry, Bildleverantörernas förening, Svenska Förläggareföreningen, Föreningen Svenska Läromedel, Business Alliance Europe, Filmfolket och Svenska Antipiratbyrån.

... för att ni på ett mycket flaggrant sätt säljer ut vår integritet (läs vidare i IDG). Att söka upp datoranvändare beroende av hur de använder sina burkar är lika illa som att med Patriot Act i ryggen begära ut listar på medborgares boklån.

Några bibliotekschefer med råg i ryggen som äntligen tar bort identifieringstvånget för att få tillgång till internetbaserad information, kommunikation och kultur?