Ett enkelt exempel på hur biblioteken skulle tjäna på ökad samordning är abonnemanget på Nationalencyklopedin på nätet. Ett litet bibliotek har inte råd att betala en egen licens, men skulle alla bibliotek i landet gå ihop om licenserna skulle kostnaden pressas ner.
Skriver Folkbladet
Niklas Lindberg talar om filialer, skolbibliotek och minskade biblioteksbesök för barn. Men han hänger med i det tråkiga, slöa (?) sättet att resonera. Huruvida folk klarar sin bokförsörjning själva eller behöver bibliotek.... Att utlåningsstatistik faktiskt är den parameter vi skall lita till trots att vi kan arbeta hela dagar utan böcker.
De gränsöverskridande frågorna kring medier, läsande och estetik lyser med sin frånvaro. Vore roligt att se svensk biblioteksförening marknadsföra de fantastiska krafter inom biblioteksverksamheten som just nu gör våra tjänster tusen gånger bättre och roligare. Vi som involverar flera, demokratiserar informationstillgången och skapar tillsammans med våra användare.
Joakim Hansson talar dock i artikeln om biblioteken sociala närvaro på nätet och kulturrådsrepresentanten Mats Hansson pekar på användningen av bibliotekens webbplatser.
Allt detta är så klart Lindberg uppdaterad kring, det måste vara en självklar slutsats när man sitter mitt i biblioteksnätet. Men varför väljer han då inte att komplicera bilden av biblioteksverksamheten och förklara varför vi är framtiden. Visst kan det låta överdrivet och bombastiskt. Men jag kan inte komma på någon offentlig verksamhet som befinner sig inför så fantastiska förändringsmöjligheter som vi gör just nu.
Här i Norge skakar konferensdeltagarna på huvudet åt Bromölla-exemplet och de andra kommuners förbud jag diskuterar. De menar också att den norska biblioteksföreningen hade agerat om det som hände "oss" hade hänt i Norge. Hoppas de har rätt. En biblioteksförening som tiger kring censur och kringskuren biblioteksverksamhet är inte mycket till representant för en demokratisk institution som vår.
I artikeln skriver man om nätet etc under "Annorlunda verksamhet". Är inte det problemet i ett nötskal? Vi som utvecklar nya tjänster och skaffar större kontaktytor och bättre service till det samhälle vi skall serva: Vi är annorlunda. Ni som delar ut böcker är normala... Hur det nu är möjligt i ett informations och kunskapssamhälle.
4 kommentarer:
Hej hej.....Lina tycker att jag pratar för lite om det "nya" (hur nytt det nu är ur ett biblioteksverksamhetsparpektiv att sköta sin uppgifter på ett annat sätt med stöd av modern teknik?) Jag för min del tycker att bl a Lina talar på tok för lite om t ex det faktum att klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper har blivit större när det gäller biblioteksbesök, läsning och internetanvändning och att barns biblioteksanvändning i Sverige minskat mer än i andra jämförbara länder. Vad tycker du att lösningen på dessa bekymmer är?
Socioekonomiska grupper, inkludering, communitytänkande, kamp mot sociala klyftor: Detta är 2.0. OBS: 2.0 är inte teknik. Jag är inte IT-tekniker, allt jag gör kommer ur mitt bibliotekarieengagemang.
Nu är ju inte 2.0 nytt längre; det är gammalt.
Lösningen på de ökade digitala klyftorna, den minskande läsning etc är fler och starkare folkbibliotek med mer nätnärvaro och bättre uppdaterade bibliotekarier!
De som läst min blogg en längre tid och besökt mina föreläsningar vet att jag har djupa kunskaper om social exkludering p g a psykisk ohälsa, funktionshinder, socialgrupp etc. Digitala klyftor, språkförståelse etc går hand i hand och jag har aldrig uteslutit det här perspektivet ur mina föreläsningar.
Om att överbrygga socioeknomoiska klyftor genom kontakt med samhället:
http://okuvligbibliotekarie.blogspot.com/2009/02/manga-visioner-mots-antirasism-socialt.html
Min föreläsning i dag och den följande paneldebatten där jag deltog var en folkbildningsdebatt och demokrati-föreläsning.
Social inkludering får vi inte genom fler bokprat. Amen.
Hej Lina jag har aldrig ifrågasatt att 2.0 innehåller dessa delar men 2.0 är inte lösningen på alla problem. Lika lite som bokprat är det (som jag f ö inte pratat ett ord om)
Okej. Då är vi överens. Hoppas vi ses.
Skicka en kommentar