Drömma drömma drömma... Inte om att digitala klyftor skall fyllas med cement kanske men i alla fall att problemen uppmärksammas och tar plats på den globala agendan. Det gör den ju redan, tänker du... EU, UNESCO och US gov. är ju exempel på elefantstora aktörer som just talar om literacy och tillgång. Clinton höll ju på redan i mitten av 90-talet med någon kampanj om att alla ungar i USA skulle med på det digitala tåget... I EU har man riktlinjer för vilken literacy man bör ha och har uppmärksammat konkurrensfördelarna med computer-kompetenta medborgare och Bush hade någon kampanj som om jag minns rätt hette just att inget barn skulle lämnas på efterkälken ("left behind"). (nej, inga referenser, leta själva, ni är väl infokompetenta om ni väljer att slösa er tid på en bibliotekarieblogg.)
Men ändå klingar det lite falskt (ungefär som Reinfeldt när han låtsas veta vad det innebär att vara arbetare). För även om FN eller Bush gör insatser och åtgärdsprogram så märks det inte en genomgående förståelse för hur fundamentalt "spelreglerna" för information, opinionsbildning och kunskap förändrats (eller för kommersialism och manipulation för den delen). Sittandes vid datorn tornar tabeller upp sig som visar att den digitala tillgången och användningen beror på faktorer som geografisk hemvist, klass och kön. Det är långt i från de tekniska lösningarna som alltid är problemen. Tillgång och användning är också en fråga om makt och planering från makthavare. (Så vad svarar våra infovetar-chefer? Referensfrågorna minskar - tillbaka till skönlitteraturen och kulturtant-andan!).
Om vi arbetar med tillgången så kommer frågetecknen och maktstrukturerna kvarstå. Yngre barn kommer inte få ta plats vid datorerna, män har företräde framför kvinnor och bristen på integration mellan nya former av lärande (genom sociala nätvek & onlinespel) och traditionell undervisning fortsätter att vara ett skriande problem.
"Jag gör många fritextsökningar" eller "Jag har ett facebook-konto" är ingen revolution. Precis som att det inte är sant att frisk luft- datorer är ett motsatspar eller social kompetens - datorintresse är det.
Men låt oss drömma... Om digitala och fysiska ungdomsgårdar eller ännu hellre platser som överbrygger generationsglapp... Om stater som tar ansvar för digital service och tillhandahållande av "fria" tjänster...
Är Danmark ett föregångsland? Vi vet att dom har en bra biblioteksutbildning och stora visioner om barnbiblioteksverksamhet. Drömmer gör dom i alla fall...
Och fotfolket får åter en konferens i Danmark att drömma sig till... Digital Content Creation: Creativity, Competence, Critique på Syddansk universitet... Man har just en institution som heter DREAM (Danish Research Centre on Education and Advanced Media Materials)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar