Vem äger kunskapen?

IDG skriver om högskolornas kostnader för databaser i olika former, stora summor beroende på de dominerande aktörernas stora makt på marknaden:

Ett fåtal stora, internationella vetenskapsförlag äger rättigheterna för en majoritet av världens forskning och tar ordentligt betalt för tillgång till resultaten. Varje år betalar den svenska universitets- och högskolevärlden mer än 150 miljoner kronor om året för prenumerationer och licenser åt de stora vetenskapliga tidsskrifterna.

För att motverka de skadliga konsekvenser som upphovsrätten ger i informations och kunskapssamhället bör inte ansvaret endast läggas på forskarsamhället och universitetsbiblioteken att främja open access- initiativ. Från folkbibliotekshåll måste man aktivt sträva med tillgängliggörande i olika former genom att stödja den sociala webbens utbredning. Genom alltfler wikisar och andra sammanslutningar når även forskningsresultaten ut snabbare och informationsåtkomsten kan sakta men säkert demokratiseras.

Men så länge som även folkbiblioteken litar till btj och andra monopolister ser framtiden för bibliotekarieskråets inflytande mörk ut. Endast genom att säga upp avtalen på dyra oanvända databaser och satsa utbildningsresurser och engagemang för att kringgå regleringar som avskärmar och reserverar kunskapen för ett fåtal kan vi få en förändring till stånd.

Open access: Information från syd till nord

Ibland dyker artiklar upp som sprider ljus över alla rapporter om digitala ojämlikheter, antidemokratisk kommunikation m m.

Ett exempel är Robin Peeks artikel i Information Today, januari 2009, om satsningar på open access och kunskapsspridning från syd till nord (obs) samt mellan syd och syd. Vetenskapliga resultat skall spridas av Bioline International, ett företag som bland annt universitetet i Toronto sörjt för. Nu ska verksamheten stå på egna ben och det tycks enligt artikeln vara möjligt. Företaget beskrivs som pionjärer och en framgångssaga. Bioscience journals sprids via företagets plattform. Därmed kan du läsa om hur impotens bekämpas med örter i Uganda.

Hoppas vi får se många liknande initiativ inom andra akademiska fack.