söndag 26 juli 2009

Health Literacy och arbete med kunskap

Lägg informationen på ett fat och servera. Ett fåtal kan tillgodogöra sig den beroende på avsändarens intentioner och mottagarens sociala mognad, grundkunskaper och erfarenheter.

I samtal om literacy är de svåraste ämnesområdena de mest intressanta. Hälsa, ohälsa, omvårdnad och farmakologi hör till de områden där många discipliner möts. För samhällsorienterade akademiker ställs frågor om genus och klass i relation till health literacy, för informationsvetare blir spektrat brett: Hur skapar vi goda literacygrunder hos olika befolkningsgrupper? När och hur behövs bibliotekarisk aktivism och hur hanterar man 1.0 och 2.0- resurser i arbetet för att öka kunskaperna och kompetensen att korrekt bedöma ohälso- upplevelser utifrån insamlat material?

Omvårdnadsbiten återkommer i sociala nätverksforum, populärkultur och nyhetsrapporteringar. Ibland verkar det som att en nedstängning av digitala resurser skulle ge en frisk befolkning och läkare med återtagen, egenägd kunskap och auktoritet. Men samtidigt finns motsatta trender; inte bara att man uppskattar pålästa patienter men även att man ser hur patientgrupper och professionella producerar kunskap och nya insikter via den sociala webben.

Vikten av en health literacy hos föräldrar påverkar i hög grad ungas långsiktiga mående och deras behov av offentlig vård. Sanders et al konstaterar i Literacy and Child Health: A Systematic Review (i Archives of pediatrics and adolescent medicine) att:

"Low caregiver literacy is common and is associated with poor preventive care behaviors and poor child health outcomes."

"At least 1 in 3 adolescents and young adults had low health literacy ; most child health information was written above the tenth-grade level."

"adults with low literacy are 1.2 to 4 times more likely to exhibit negative health behaviors that affect child health"

"adolescents with low literacy are at least twice as likely to exhibit aggressive or antisocial behavior"

Författarna konstaterar att literacy som ett allmänt begrepp med flera olika kompetenser involverade krävs för att förändra situationen och skapa god hälsa. Även informationen riktad till barn är undermålig och praktisk omvårdnad av barn och unga påverkas starkt av en låg literacy ifråga om hälsa och egenvård.

Den sociala webben borde kunna ge många vägar för att förändra den här situationen. Med information som samlas och delas mellan likvärdiga parter eller byggs upp med växelvis förståelse inbegriper såväl högpresterande som lågpresterande personer (ifråga om traditionell kunskap). Ett gemensamt arbete inom olika fält och av olika grupper ger också bättre självkänsla: När man talar om hälsa eller sjukdom kan hindren vara höga och dåliga kunskaper i att läsa, skriva eller analysera bör inte vara ett hinder för att bli delaktig i sociala forum och wikisar.

Vad gäller offentliga insatser och det ansvar som myndigheter och institutioner uppbär är det smått obegripligt att man inte kan skapa en högre health literacy generellt. Hur märkligt kan det vara att information behöver anpassas och sändas i olika forum och former? Är det läge att skylla på för liten offentlig sektor och en kapitalistisk logik som säger att ett differentierat samhälle (hög och låg, modern sjukvård och utbildning eller undermålig vårdcentral med stafettläkare och svårbegriplig patient-läkar information?)är motorn i det idela samhället?

I undersökningen ovan problematiserade man resultaten i relation till socioekonomisk tillhörighet och konstaterade att ohälsoeffekterna kvarstod utifrån en literacy-baserad analys. I vilket fall kan bibliotek och informationsvetare ta del i utbyggnaden av den sociala webben (kanske den nya frivilliga offentliga sektorn där altruism utan förnedrande återkrav skapas?) och erbjuda adekvat information för olika åldersgrupper och grundkunskaper, samt bidra med sin specialkompetens i befintliga och pågående projekt med hälso-wikis och patientforum.

Chee et al skriver så här om digitala hälsomeddelanden och kommunikation:

"Seeking health-related information on the Internet is becoming commonplace. Patients use the Internet to learn about their conditions and medications, and to discuss symptoms and concerns with other patients on chat forums. Physicians also browse these chat sites to understand concerns, symptoms, and beliefs of patients that might not be revealed to the physician due to fear."

De beskriver hur man genom sociala forum kan skapa möten och bilder av "Simular persons" och "simular situations". Härmed tänker man sig att personer kan "mange their health based on actual experience". Men upplevelserna kommer från flera håll; via berättelser och gemensamt kunskapande på sociala forum!

Avslutningsvis konstaterar Chee et al att deras undersökning bara är en liten försmak av vad sociala medier kan komma att bidra med ifråga om hälsomeddelanden och patientgererad data till nytta för grupper av personer. "Social networking in healthcare infrastructure" är skribenternas ämne och just denna del av den hälsofrämjande infrstrukturen har varit alltför dåligt utforskad och använd.

För att skapa en allmän, god health literacy måste t ex informationsvetare och bibliotek på allvar släppa in det kollektiva kunskapandet i sitt arbete. Den gamla access-rollen med nycklarna till de dyra databaserna behövs ibland. Men det betyder inte att denna syn på vår profession skall hindra en utveckling mot en annan typ av erkänd informationsverklighet. Trial and error, stimuli och respons, korrekta källor kontra lidandes informationsdelning fungerar inte. En postpositivistisk syn på informationsresurser, vilken leder till att små bitar av icke-erkänd kunskap släpps in, är inte en framkomlig väg för en modern informationsinstitution. Att vilja demokrati, kunskap, kultur för alla betyder att verka med dem på deras villkor. Inte bara att släppa in de redan litterata.

Inga kommentarer: