Sedan Niclas Lindberg öppnade Osorterade tankar tycker jag att var bloggosfär blivit mycket bättre. Vi behöver honom och många fler personer "med utsik" och makt i vår bransch för att på djupet hålla oss uppdaterade och diskutera frågor.
Folkhögskolornas blogg och BiS-bloggen är andra bra platser att vara automatiserad besökare på. Men vad ska vi tycka om Biblioteksbloggen? Info & Lånecentralerna verkar vilja vara en uppdaterare kring ett par ämnen som fladdrar omkring oss. Men genom sin självpåtagna roll som helt "neutrala" (vilket är ouppnåligt dessutom) blir deras blogg så urvattnad och tom att man kan fråga sig vilket existensberättigande den har som just blogg? De flesta av de funktioner och den ideologi man förknippar med bloggsosfärer har helt gått ILS- aktörerna förbi. Eller? Jag tror deras nyhetsförmedlingar (?) skulle bli användbara om de vågade/ville diskutera i sina bloggposter. Det är ingen som begär att en sån här institutionell blogg ska vara fylld med svordomar eller politiska apeller. Men man kan reagera på det man publicerar och ställa frågor kring det på ett mer engagerat sätt.
Man kan ju tänka sig att ILS formulerar vilka deras ideologiska grundkriterier är (som biblioteksinstitution) och sedan våga ge förslag och dela med sig av alla de idéer som måste spira inom dem. Att vara sin arbetsgivare trogen och uppträda korrekt betyder inte att man behöver blir en dålig TT-tjänst... Eller nej, ILS skapar inte heller en TT-funktion vilket kanske hade varit kul (men de kortfattade inläggen kanske härrör sig från någon handbok i bloggning som säger att alla inlägg skall vara korta. Men i så fall har man missat grundtanken: Korta och upplysande. Korta och kärnfulla etc).
Senaste blogginlägg lyder:
I år är det 100 år sedan Sveriges - och Europas - första nationalparker inrättades och den första naturskyddslagen antogs. För att uppmärksamma denna milstolpe för naturvården, har ett 20-tal organisationer gått samman kring den gemensamma webbplatsen Naturens år 2009, som innehåller fakta och artiklar men framför allt ett sökbart kalendarium över alla evenemang och utställningat runt om i landet.
och.... och.... ?
Med möjligheten att med ett stort antal bloggare som på arbetstid bedriver denna tjänst inte kunna/vilja utveckla vad det kan betyda att det är naturens år är märkligt. Jag menar; skriv om hur naturens år kan vara ett bra projekt för biblioteken... Vilken är vår plats i uppmärksammandet? Hur man kan vända sig till olika åldrar... Eller varför det är bra (?) att det är Naturens år.
Okej. Tråkiga förslag från mig. Min poäng (som tog onödigt lång tid att landa i) är att ni bör kunna prestera så mycket mer och bättre utifrån era förutsättningar.
Vad jag egentligen skulle skriva var att jag hoppas att Lindbergs start får många att följa efter. Kanske borde det vara ett minimumkrav att biblioteks- och regionchefer bloggar?
10 kommentarer:
Hej Lina!
Jodå, vi på ILS gillar bloggar med diskussion och åsikter. De flesta av oss följer till exempel En okuvlig bibliotekarie;) En och annan av oss bloggar personligt också, som Bibliobuster. Biblioteksbloggen kom till som ett resultat av att flera små bibliotek efterfrågade en nyhetstjänst som kunde underlätta omvärldsbevakningen och många uppskattar också att snabbt få en uppdatering om vad som är på gång. Kanske finns det också de som skulle vilja ta del av vårt resonemang kring referensarbete, kompletterande medieförsörjning och kompetensutveckling. Frågan är om det låter sig göras som ett samarbete mellan de fyra organisationer som nu samsas om att skriva inlägg i bloggen. Kanske är det istället dags för fler av oss ILS:are att skapa personliga bloggar. Och så ska vi tänka på att göra inläggen i Biblioteksbloggen så inspirerande vi kan...
Jag förstår precis. Jag hoppas att era arbetsgivare låter er länka era privata bloggar till webbplatsen.
Vi som bloggar på Biblioteksbloggen är väldigt uppmärksamma, och jag kan garantera att alla har läst inlägget under dagen. Du ska veta att den som skrivit just det inlägg som du citerar är en av dem som har gjort mest för att utbilda biblioteksfolk i 2.0 och digitala tjänster, samt utveckla sådana tjänster, i kanske hela Sverige.
I övrigt hänvisar jag till Anna. :)
Jag tycker inte det spelar någon roll om man jobbar med 2.0 eller inte om en blogg behöver utvecklas.
Det speciella inlägget jag refererade till var bara ett exempel. Jag tycker att hela bloggen behöver få mer kött på benen, speciellt eftersom nyheterna finns på så många platser och bloggar.
Om de många medarbetarna på ILS lade till någon biblioteksrelaterad tanke eller förslag till varje post hade jag mer förstått dess funktion. I nuläget förstår jag inte varför någon läser den (förlåt på förhand till skribenterna).
Inte heller förstår jag att en blogg med så många bidrag-are /redaktörer inte kan prestera mer "levande" blogginlägg.
Du Anna-Stina har förut påpekat för mig att ni måste vara objektiva. Det är ni absolut inte, antagligen för att det språkbruk man plockar från de resurser man vill flagga för har speciella syften.
Detta var en parantes. Men en viktig sådan eftersom jag vet att objektivitet/neutralitet kommer att hamna på agendan om ni vill svarar på de här raderna.
Jag hoppas er blogg blir bättre. Den skulle kunna fylla en stor funktion och just eftersom den är driven av institutioner med resurser och många medarbetare tycker jag det är berättigat att rikta kritik mot den.
Därmed är det ju inte personlig kritik.Den aktuella bloggskribenten för dagen har inte ansvar för bloggens utformniung. Det har ni alla som yrkesverksamma men i första hand era chefer.
Hej Lina!
Jag kan bara instämma i det som Anna har skrivit. Det är fem år sedan som vi beslutade att starta en nyhetstjänst där det arbete, de tjänster som de fyra institutionerna jobbade med kunde föras ut. Vi hade kunnat välja ett vanligt nyhetsbrev men kom fram till att bloggen i det läget var det bästa valet. På den tiden var det inte så många som bloggade inom biblioteksvärlden och vi fick därför ett bra genomslag direkt. Vi har under årens lopp diskuterat om våra inlägg är i tråkigaste laget och om vi ska tycka mer i våra inlägg. Vi har dock fortsatt på den inslagna vägen och det beror på att de kontakter vi har med våra läsare är att det är denna typ av information man vill ha och som Anna skriver det bästa när vi är så många som 15 skribenter vid fyra olika institutioner. Sen kan man ju fråga sig vem det är som bestämmer att en blogg behöver se ut på ett visst sätt. Lina, vi fortsätter att utvärdera vårt arbete och tackar för ditt inspel. Det får oss att tänka ett varv till.
Med vänlig hälsning
Krister Hansson, ILS Stockholm
Grejen är att det är väldigt svårt att få en "officiell" produkt interaktiv på det sättet som en privat blogg kan vara. Det handlar här egentligen om två olika genrer i bloggosfären. "Corporate blogging" är annorlunda än personligt hållna bloggar som vågar mer tack vare/pga att man inte är begränsad av ett allmänt hållet uppdrag. När man är sin egen uppdragsgivare är det förstås enklare att göra en blogg levande.
/Åke
Tack för era inlägg. Krister: Jag lär mig mycket som jag inte hade tagit reda på annars.
Åke: Jag kan begreppen och teorierna- som du mycket väl vet. Det betyder inte att jag tycker gränserna skall vara intakta och inte ifrågasättas.
"Corporate blogging" har, i den form du antagligen förespråkar i samband med ILS-arbetet, många problem. Man använder sig av 2.0-verktyg men vill inte utveckla informationsflödet. Istället väljer man att försynt skicka ut några tips då och då utan att utveckla hur de överhuvudtaget är intressanta för vår bransch.
Senaste stora exemplet på corporate blogging och dess fundamentala felprioriteringar i 2.0-världen är Obamas initiativ med bloggning från vita huset där man inte kan kommentera. På vilket vis är det en blogg? På vilket vis är det 2.0 att berätta något? På vilket vis är det 2.0 att publicera en länk och tre rader kopierade från källan?
Jag hade ingen aning om att ni är så många som 15 skribenter! Det är ju en hel armé av arbetare som kan tala ihop sig, diskutera och utveckla perspektiven inom biblioteksvärlden. Jag säger inte att man behöver vara provokativ eller liknande. Men ILS blogg behöver en drastisk uppdatering.
Och Åke; det har absolut inget med akademiskt hårklyveri att göra.
Jag har nog inget att tillföra i detta läge, men visst är det så att just bloggen inte varit det som prioriterats i ILS:s utvecklingsarbete på senare tid. Det kan vara så att våra andra "produkter" tar mer av vårt engagemang och energi, ex. Idébiblioteket, Referensbiblioteket, utvecklingen av en ny lärplattform med mera.
Bloggen faller i det sammanhanget lite tillbaka, vilket kanske inte heller är så ovanligt med bloggar som varit igång en längre tid. Man skulle ju kunna fundera på valet rycka upp eller lägga ner, men nedläggning skulle inte kunna ske utan en rejäl undersökning av hur målgruppen uppfattar bloggen. Vi får ändå ganska ofta positiv respons på bloggen fortfarande (även om den inte kommer i form av bloggkommentarer).Det kan vara något att tänka på för framtiden.
Ang. "Corporate blogging" eller inte...
Jag förespråkar vare sig den ena eller andra varianten. Internet har plats för båda. Det står var och en fritt, privatpersoner, företag eller skattefinansierade institutioner, att använda olika verktyg på de sätt som man så önskar, oavsett om man lever upp till bloggens kriterier eller inte. För, precis som du skriver, gränserna skall inte vara intakta och de ska kunna ifrågasättas...
Bara för att man använder ett bloggverktyg så är det ju inget som säger att det därmed är 2.0. En blogg utan kommentarmöjlighet, t.ex. är förstås inte särskilt 2.0. Kanske inte alls. Men det behöver ju inte vara förkastligt för det. Det är ju till syvende och sist bara läsarna som kan avgöra om produkten har ett värde eller inte. Och trogna läsare har ju onekligen både Obama och Biblioteksbloggen.
Min poäng när det gäller ILS är att det är en svår uppgift att som "institution" skapa en levande interaktiv plattform, helt enkelt för att man har ett skattefinansierat uppdrag att ta hänsyn till. Detta, tillsammans med "många-kockar-syndromet", kan verka hämmande på kreativitet och spontanitet. Jag säger inte att corporate-modellen nödvändigtvis är den rätta för ILS, jag pekar bara på svårigheterna som finns inbyggda i själva organisationen.
För övrigt tycker jag diskussionen som du initierat är både intressant och välbehövlig!
Hej på er
Roligt med intresset och jag tackar för allt jag får lära mig.
Angående bloggande och sociala medier i relationer till företag, myndigheter, institutioner och liknande finns det ju stora problem i krocken mellan 1.0 och 2.0. Jag menar; skall man ha en wiki och diskutera för och mot- i en kommun t ex? Bryter man då mot sin skyldighet att vara lojal med sin arbetsgivare? Många av de här trista inställningarna måste kastas överbord så vi kan börja diskussionen på en annan nivå: De här möjligheterna finns, på det här sättet kan vi bli öppnare och bättre fylla vårt uppdrag mot medborgare eller i det här fallet bibliotekarier som efterfrågar tips (?).
Grundproblemet här är kanske att jag hör omkring mig och ser på nätet att biblioteksbloggen är lite speciell just för att den är institutionellt skapad; det är därför jag tycker man borde utvärdera dess funktion. Vill man serva med nyheter från biblioteksvärlden eller andra resurser så måste man uppdatera mycket oftare anser jag. Vill man vara en blogg som bidrar till utvecklingen av bibliotekssveriges idéer, debatt etc måste man våga använda bloggen till mer än copy and paste. 15 förmågor finns alltså bakom bloggen- visst skulle man kunna ställa frågor visa på motsatta ståndpunkter, ge förslag på tillämpningar etc utan att bryta mot några koder hur biblioteksinstitutioner beter sig på webben.
Absolut; det finns tusen sätt och flytande gränser. Däremot håller jag inte med Åke om att det är läsarna som uteslutande bestämmer vad en tjänst är värd.
Antalet läsare säger mycket lite. Respons säger mycket. Diskussioner och ibland kritik flyttar perspektiven.
Även i 2.0 kommer kritik av olika tjänster att behövas. Obama-administrationens tilltag säger något om makten och jag tycker kritik av makten är viktig. I det fallet tycker jag man skulle ha en annan benämning än blogg eftersom det epitetet ger associationer till någon slags kommunikation. Obama-administrationen berättar något. So what?
Biblioteksbloggen berättar ngt. Men stora initiativ i bemärkelsen institutioner eller pengar eller många människor involverade bör utsättas för granskning, beröm och diskussion.
Boktips.net är ett exempel på en skittjänst rakt av. Jag kan inte se någon positiv aspekt med det initiativet- hur kan jag säga så? Jo för att det är inte en person jag kastar snöboll på utan den institutionella bibliotekssverige.
ILS; samma sak. Der är skitbra att ni har en blogg men jag skulle vilja se den utvecklas. I nuläget känner jag att den tillför mycket lite.
Men återigen; tack för all respons och diskussion.
Skicka en kommentar